Sönnta, studenten och jag

 Nu har det gått elva dagar sen jag ansträngde mig att kasta in några rader på boggen senast. Jag skulle ha skrivit förra helgen men tiden blev för knapp beroende på att jag blev tvungen att ta ett tidigare tåg än planerat till Skövde i Söndags.   Men en sak har jag funderat på under dessa elva dagar: Vilka är det egentligen som läser det jag skriver? Jag kan se att det varje dag är folk som ägnar sin dyrbara tid åt att sätta sig vid en dator och klicka fram just den sidan som du läser på nu. Men vilka är dom?   Vem är du?  Varför bryr du dig om vad en lumparkille som nyligen växt ur målbrottet sysslar med på dagarna?

 Nu spelas Elvis "Good Luck Charm" på vinyl. En underbar låt på den underbara radiokanalen vinyl 107.1. När vissa låtar spelas så glömmer man bort det man tänker på och börjar nynna med. När låten väl är slut så har man oftast glömt vad man tänkte på och börjar tänka på nått annat.  Men det dröjer inte länge innan nästa gamla goding ljuder ur högtalarna och detta kan vara en förklaring till varför min blogg stundtals kan vara relativt osammanhängande.

 Vänskap      -   Accepterande av andras brister

 Hur som hälst.  Har du tagit dig så här långt så är du förmodligen verkligen intresserad av vad jag gjort de gågna elva dagarna.   Veckan i Skövde ångade på som vanlig med lite mer komplicerade övningar efter hand. På Fredagen åkte jag direkt hem till Jacke, min bästa kompis number one, för att se "Walk the Line" med några gamla klasskompisar. Den natten spenderade jag faktiskt i min egen säng för första gången på en månad. Dagen efter blev det utgång, som vanligt när det är lördag, och på Söndag bar det som sagt av ganska hastigt till Skövde.

På måndagen åkte vi i minibussar till andra sidan av Sveriges näst största sjö för slutdestination: Kvarn, ca en mil öster om Motala. Och där fanns det inte mycket att göra.   Ingen femkampshinderbana som jag spenderat dötiden i Skövde med och inget ställe att ta vägen utanför regementet då det omringades av minst en mil skog i alla riktningar.  Vi satt dag ut och dag in i en bioliknande sal och såg på en bild över ett landskap där det spelades upp olika cenarion med fiender lite överallt. Våra uppgifter var bla att ta ut koordinater, riktning och avstånd till fienden och att se till att nedkämpa dom med indirekt eld, det är mer komplicerat änn det låter jag lovar.
Sista dagen så gjorde vi det hela ute i naturen, utan riktiga granater, och då fick man en liten annorlunda uppfattning av det hela.

Det som gäller nu är att spendera helgen i brorsans lägenhet medan han är i Rom med flickvännen. Planen är väl att det dyker upp lite folk på Lördagskvällen för schlagerkväll och konsumering av alkohol...