Sönnta, studenten och jag

 Idag ska jag snöra på mig minna doddbekädda skor och bege mig
iväg till fotbollsplanen för att träna med laget igen.
Låter kanske inte så märkvärdigt, men jag har faktiskt bara tränat
med laget en enda gång på över ett år(!)  och det var kring nyår.

Jag borde väl inte bli förvånad när jag tittar ut och ser att det faller
H2O-molekyler från himlen som med en distinkt snärt träffar den
nyligen så torra marken.   Det har hållt upp i ett par dagar nu, men
så ska man ut och träna och då börjar det. Förra året så regnade
det i princip varje gång det var träning.
Visst det kan vara jätte skönt ibland med lite avsvalkande regn,
men jag är inget större fan när det gäller den typen av nederbörd.

Inte annan nederbörd heller för den delen...